Ann-Christine Ruuth prästJag har varit präst i nästan 40 år, 20 av dem som kyrkoherde. När jag kom ut, eller blev mig själv som jag föredrar att kalla det, blev jag omedelbart medveten om hur svårt det kan vara för den som är transperson att finna sig tillrätta i kyrkan. Jag, som med min bakgrund borde känna mig mer hemma än de flesta, kände plötsligt ett främlingsskap. Men transpersoner finns i alla församlingar. Här kommer därför

 

6 goda skäl att bli en transinkluderande församling!

 Och några förslag hur det kan gå till!

  1. Det finns transpersoner i varenda församling.
    Numera syns transpersoner allt oftare i media. Men i församlingen har de alltid funnits. De finns i medarbetarskaran (ibland kan det rentav vara kyrkoherden), i kyrkorådet, de är kyrkvärdar och inte minst gudstjänstfirare. Men oftast har andra ingen aning eftersom de flesta lever med sin transidentitet i stor hemlighet.
  2. Transpersoner tillhör en utsatt och stigmatiserad grupp.
    Att överskrida könsnormer möts inte sällan med både ogillande och våld. Varje dag misshandlas, fängslas och mördas transpersoner över hela världen. Värst är förhållandena i starkt patriarkala samhällen med en utpräglad machokultur. Men även i Sverige hånas, förlöjligas och kränks transpersoner dagligen både på gatan och i media. Det bidrar  starkt till att många transpersoner lever isolerat och har dålig fysisk och psykisk hälsa.
  3. Andras domar och kyrkans tystnad gör ont.
    Många transpersoner har en djup och stark gudstro. Men många lever också med starka känslor av skam och skuld, av att vara ”fel”. Till det bidrar inte minst många kristnas fördömande inställning. Det är inte ovanligt att transpersoner får höra att de ”sätter sig upp mot Guds skapelseordning” och att ”Gud avskyr att en man klär sig i kvinnodräkt”. Det svåraste är kanske ändå den tystnad som omger transpersoner från kyrkans håll. Att ”gå till kyrkan” är därför inget självklart val.
  4. Låt församlingen bli en tryggare plats för transpersoner. Och andra.
    Alla tullindrivare och syndare sökte sig till Jesus” (Luk 15:1) Nära Jesus var det lätt att andas. Det var en trygg plats, långt borta från andras hån och fördömanden. En församling som tydligt inkluderar även transpersoner i gemenskapen, blir en trygg plats också för andra som känner porten trång och tröskeln hög till Guds hus. Och finns det inte plats för transpersoner, för vilka finns det då plats?
  5. Transpersoner hjälper oss att upptäcka mångfalden
    Att transpersoner utmanar beror i hög utsträckning på att de överskrider den tvåkönsnorm som samhället skapat. Eller var det Gud? Transpersoner kan hjälpa församlingen till normmedvetenhet och en djupare förståelse av mångfalden i Guds skapelse.
  6. En inkluderande församling gör evangeliet tydligt
    Att tydligt inkludera transpersoner när alla välkomnas till kyrkan innebär framförallt att tydliggöra evangeliet, det glada budskapet om ”frihet för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet.” (Luk 4:18)

Hur går det till att bli en transinkluderande församling?

Det börjar som med allting annat med kunskap. Att alla medarbetare och gärna också förtroendevalda och andra frivilliga medarbetare får vad jag vill kalla transkompetens. Det innebär bland annat att vi

  • tar en titt på de normer som styr mycket av vårt tänkande kring kön, manligt och kvinnligt.
  • funderar över hur  många kön det kan finnas, och var könet egentligen sitter.
  • går igenom de vanligaste transorden som ”transvestit” och ”transsexuell” och lär oss vad de står för, liksom andra former av könsöverskridande uttryck.
  • ser vad bibeln har att säga om manligt och kvinnligt, om hur Jesus mötte människor, i synnerhet dem som stod vid sidan av.
  • lär oss en enkel ”transetikett”, hur jag kan möta transpersoner så att de känner sig välkomna
  • funderar över hur lokalerna kan göras mer transinkluderande

Hur lång tid kan det ta? 

Egentligen kan det ta hur lång tid som helst, för när samtalet väl kommit igång upptäcker vi snabbt att det här inte bara handlar om några andra, utan om oss allesammans, vilka vi är och vilken slags församling vi vill vara. En halvdag är det minsta, men bäst är en heldag. En heldag ger mer utrymme för samtal och reflektion och det är ofta av avgörande betydelse för fortsättningen.

hör av dig, så kan vi diskutera hur upplägget skulle kunna se ut i just din församling! Använd KONTAKTSIDAN, det är enklast.